Såghusets placering

Åter ett inlägg till bloggen från Steinar Marvik, tidigare arkivarie vid det interkommunala arkivet IKA Kongsberg i Norge. Nu gällde det ett möjligt svar på ett av mysterierna med FH:s tavla: Är det Såghuset man ser i mitten av tavlan? En sådan anläggning och byggnad låg definitivt på varvsplatsen under näst intill ett helt sekel, fram till 1864 då det revs (se appendix 10, sidan 498). 

Men märkligt nog tycks Såghuset saknas på två andra illustrationer över Djurgårdswarfvet som visas i boken (se sidorna 150 och 163). Varför?

Steinar Marvik uttrycker sig så här:

Det såkalte Såghuset er et annet problem (side 498). Fra Kastellholmen kan det umulig ligge i siktelinjen mot Stora kanonslupskjulet. Men fra Beckholmen vil det få det store huset bak seg og fortøyde seilskip foran seg. Dette vil gjøre maleriet enda mer ”umulig” enn tidligere konkludert.

Det kan hende at tiden mellom skisser og maleri har bleket virkeligheten?

Men kan det verkligen ha varit så som Marvik här låter påskina, att det var från Beckholmen som FH avbildade Såghuset? Jovisst kan det stämma. FH kan ju mycket väl till sin slutprodukt ha valt en kombination med Såghuset visat från Beckholmen och Stora kanonslupskjulet från Skeppsholmen (med det senare förlagt på platsen för Stora stenskjulet, fast vinkelrätt däremot). För nu, efter ytterligare en noggrann granskning av FH:s tavla, kan det konstateras att Såghuset inte är placerat framför, utan till höger om och något bortom den avlånga byggnaden. Som Marvik nämnde kan förstås nya byggnader under perioden både ha tillkommit och försvunnit. Alternativt kan FH helt sonika valt att bara placera Såghuset bredvid Stora kanonslupskjulet. En intressant observation! 

Liksom vid fastställandet av tidpunkten för själva tavlans tillblivelse (se Marviks blogginlägg nedan, från 24 oktober), påtalas här att förändringar i bebyggelsen kan ha skett mellan de olika tillfällen då skisserna skapades, fram till när själva miniatyrakvarellen målades. För visst är det (det troliga) Såghuset man ser på FH:s tavla, bortom några förtöjda fartyg, men framför en stor, avlång byggnad (se klippet ovan). 

Marvik menar att FH kan ha befunnit sig på Beckholmen när han framställde sin skiss över Såghuset. Därifrån skulle det nämligen ha sett ut just så här. Det skulle samtidigt innebära ytterligare en observationsplats för FH – utöver de fyra eller fem som tidigare visats i boken (se sidan 435) – allt för att dra upp skisser inför den slutgiltiga kompositionen. Inte omöjligt alls. 

Jag hade tidigare varit osäker om Såghuset verkligen kunde ha varit synligt från Kastellholmen (se appendix 10, sidan 498). Men på nedanstående två kartbilder från 1836 respektive 1863, liksom på bokens alla övriga kartor över Saltsjön från mitten av 1800-talet, framgår det klart att man till och med uppe från kastellplatsen – alltså mitt på holmen – inte skulle kunnat ha missat Såghuset. Det kan omöjligen ha varit skymt! 

Ytterligare hypoteser, alternativ och synpunkter sökes

Det rödtoppiga Boningshuset

Ännu ett inlägg till bloggen från Steinar Marvik, pensionerad arkivarie vid det interkommunala arkivet IKA Kongsberg (Norge). Denna gång gällde det en möjlig lösning på gåtan gällande den starka rökutvecklingen från det rödtoppiga huset. Den emanerade från den byggnad som jag genom min forskning kunna visa vara det så kallade Boningshuset

Men nu ställde Steinar Marvik allt detta på ända genom följande utlåtande:

[…] Selve maleriet en «umulig» konstruksjon som er sammensatt av 4-6 forskjellige skisser. Disse kan ha vært laget i forskjellige tider og flere år før selve maleriet. 

Det røde huset kan dermed ha vært eldre enn kartet fra 1848. Kart fra 1836 (side 434) viser et lite hus. Om bruken er ukjent kan kanskje røyken forklares ut fra en eller annen virksomhet?

Även om reflexionen ovan inte skulle komma att spegla hur det verkligen förhöll sig, så skulle möjligheten dock ha funnits. Det hade ju tidigare, i samband med fastställandet av tidpunkten för tavlans tillkomst, kunnat konstateras att de skisser FH baserade sin akvarell på inte med nödvändighet behövde ha skapats tidigare samma år (se Marviks blogginlägg nedan, 24 oktober). De kan mycket väl ha utförts långt tidigare och dessutom under flera olika år.  

Alltså: Det har i boken visats att det tidigare faktiskt låg ett annat hus där (se appendix 9, sidan 497). Men inte heller för ett sådant alternativ har det gått att få ett klart besked om vad för slags verksamhet som möjligen kan ha bedrivits där. Så även om Steinar Marvik har helt rätt i att en annan byggnad låg på platsen – en som FH då kanske skissade – så är den verksamhet som utövades där och som gav upphov till det våldsamma rökutsläppet, ännu helt okänd. Tjärbränning på Beckholmen?

Den karta över Beckholmen från 1848 som Marvik relaterar till är säkerligen med verkligheten helt överensstämmande (se sidan 156). Den saknar helt klart en byggnad på den plats där det rödtoppiga Boningshuset strax efteråt kom att resas. Om FH:s skisser nu tillkommit något eller några år före 1848 skulle det mycket väl på platsen då ha kunnat ligga ett helt annat hus. Så hade det gjort åtminstone 1828 (se sidan 163 ff), men också 1846 (se sidan 418f). Var det kanske denna byggnad som FH skissade och senare visade på sin lilla tavla? Detta alternativ har tidigare behandlats i boken (se sidorna 418 ff) och då inte avvisats. 

Spörsmålet kvarstår: Vad var det som föranledde det kraftiga rökmolnet?

Tavlans tillkomstår – 1851?      

Enligt boken är det högst sannolikt att FH skapade sin tavla år 1851 (se sidan 173). Enligt uteslutningsmetoden var det då han hemma i sin enskildhet torde ha sammanställt ett antal tidigare utförda skisser till en enda liten bild i form av den tavla som boken avhandlar.

Denna tolkning har nu utmanats av Steinar Marvik, tidigare arkivarie vid IKA – Interkommunalt arkiv Kongsberg i Norge, som i ett tackbrev för boken påpekar några alternativa lösningar till ett par av de slutsatser som är presenterade i boken. Hans inlägg till bloggen lyder:

Bokens analyse av maleriet er spennende lesning. Men, som det også konkluderes av forfatteren, er det en ”umulig” konstruksjon som er sammensatt av 4-6 forskjellige skisser. Disse kan ha vært laget i forskjellige tider og flere år før selve maleriet.

Ifølge boken (side 126f og 142) var Fredrik von Schantz trolig på kunstakademi rundt 1845-1846 (side 480f). Det kan ha vært et perfekt tidspunkt for skissearbeid. Selve maleriet han ha vært utført flere år senere, kanskje som fritidsaktivitet mens han var til sjøs?

Vad svarar man på detta? Steinar Marviks slutsats kan mycket väl stämma. FH:s konstnärliga talang hade ju upptäckts redan i mitten av hans tonår, om vilket noteringen i matrikeln från Nicolai apologistskola vittnar (se sidan 125f). Det var i den som Fria Konstakademien står omnämnd, redan 1845.

De många skisserna till akvarellen kan sedan ha skapats vid flera olika tillfällen över åren i slutet av 1840-talet, för att långt senare ha sammanställts. Enligt Marviks alternativ behöver akvarellfärgerna inte ha plockats fram förrän långt, långt senare. Det skulle så klart även kunnat ha skett 1851, det vill säga det år som tidigare fastslagits som mest troligt.

Ytterligare hypoteser, alternativ och synpunkter efterlyses!

Tack för hjälp med Hippolytes blogg

Så är den äntligen sjösatt. Samtidigt som samhället öppnar upp efter den långvariga coronapandemin, släpper jag den blogg som följer på utgivningen av min bok Mannen som försvann. Både bok och blogg om den mystiske Fredrik Hippolyte von Schantz och hans märkliga lilla konstverk finns nu till allmänt beskådande. 

I mitt första inlägg vill jag här främst tacka Gabrielle Roland Waldén från Stockholm för hennes uppoffrande arbete med hela upplägget och den struktur som bloggen har fått. Den är byggd på hennes mer än decennielånga erfarenhet av egna bloggar så jag känner mig både trygg och tacksam.

Vad Christian Kindblad betytt för boken har Gabrielle betytt för bloggen. Utan hennes handfasta hjälp hade det helt enkelt inte blivit någon blogg. Hon hade redan tidigt försett boken med två fotografier, ett med två dykdalber i Stockholms inre farvatten som ren prydnad (se bokens sida 379) och ett annat som bidrag till analysen av vad tavlans rödtoppiga hus på Beckholmen kunde tänkas vara (se sidan 183).

Gabrielles dykdalber har också här ovan fått pryda vinjettbilden till bloggen. Dykdalberna finns absolut inte där för att stöta bort och styra undan de inlägg som förhoppningsvis kommer att droppa in. Tvärtom.

Någon kioskvältare har förstås boken inte blivit och bloggen blir helt säkert näst intill osynlig i universum, även om den nu existerar i bloggosfären. Min egen uppgift är att göra den allmänt bekant och lättfunnen, för att attrahera inlägg och synpunkter till hjälp med analysen av konstnären/sjömannen och hans märkliga lilla tavla.  

Falsterbo i oktober 2021
Gerhard Schönbeck

Mannen som försvann

Det är rubriken på den bok jag skrivit och som publicerades 2021 – en över 500 sidor tjock forskningsrapport, som behandlar märkliga upptäckter i Fredrik Hippolyte von Schantz kölvatten. Men nu är det också dags för en blogg, för uppföljning av forskningsdata. 

Vem var Fredrik Hippolyte von Schantz?
Han föddes i Stockholm 1829, utbildade sig och arbetade inom sjöfart och var dessutom konstnärligt lagd. Sorgligt nog fick han ett ganska kort liv. Han förolyckades till sjöss utanför Godahoppsudden bara 35 år gammal. I boken kallar jag honom för enkelhetens skull FH, och det gör jag även i bloggen.

Upprinnelse till boken är en mycket liten akvarell som FH målat och som funnits i min släkt. I dag är den i min ägo. Det är en miniatyr i storlek ca 9×5 cm. Motivet förbryllade mig. Vad visade akvarellen? Var det ett motiv i Stockholm eller från någon annanstans? Och om det var Stockholm, var hade då FH stått när han målade akvarellen? Läs mer om detta lilla konstverk under sidan TAVLAN

Förstoring av akvarellen som i verkligheten är mycket liten, ca 9×5 cm. 

Min forskning om den lilla akvarellen ledde alltså till att det blev en hel bok. Jag har inte alla svar, säkerligen finns det mer att utröna ur denna bild. Bloggen har jag skapat för att kunna analysera och diskutera underligheter, tveksamheter och felaktigheter i boken. Jag vill mycket gärna ha kommentarer och synpunkter, både på boken och på de inlägg jag gör i bloggen.  

Välkommen till bloggen!