Enligt boken är det högst sannolikt att FH skapade sin tavla år 1851 (se sidan 173). Enligt uteslutningsmetoden var det då han hemma i sin enskildhet torde ha sammanställt ett antal tidigare utförda skisser till en enda liten bild i form av den tavla som boken avhandlar.
Denna tolkning har nu utmanats av Steinar Marvik, tidigare arkivarie vid IKA – Interkommunalt arkiv Kongsberg i Norge, som i ett tackbrev för boken påpekar några alternativa lösningar till ett par av de slutsatser som är presenterade i boken. Hans inlägg till bloggen lyder:
Bokens analyse av maleriet er spennende lesning. Men, som det også konkluderes av forfatteren, er det en ”umulig” konstruksjon som er sammensatt av 4-6 forskjellige skisser. Disse kan ha vært laget i forskjellige tider og flere år før selve maleriet.
Ifølge boken (side 126f og 142) var Fredrik von Schantz trolig på kunstakademi rundt 1845-1846 (side 480f). Det kan ha vært et perfekt tidspunkt for skissearbeid. Selve maleriet han ha vært utført flere år senere, kanskje som fritidsaktivitet mens han var til sjøs?
Vad svarar man på detta? Steinar Marviks slutsats kan mycket väl stämma. FH:s konstnärliga talang hade ju upptäckts redan i mitten av hans tonår, om vilket noteringen i matrikeln från Nicolai apologistskola vittnar (se sidan 125f). Det var i den som Fria Konstakademien står omnämnd, redan 1845.
De många skisserna till akvarellen kan sedan ha skapats vid flera olika tillfällen över åren i slutet av 1840-talet, för att långt senare ha sammanställts. Enligt Marviks alternativ behöver akvarellfärgerna inte ha plockats fram förrän långt, långt senare. Det skulle så klart även kunnat ha skett 1851, det vill säga det år som tidigare fastslagits som mest troligt.
Ytterligare hypoteser, alternativ och synpunkter efterlyses!
Hippolytes blogg 