Såghusets placering

Åter ett inlägg till bloggen från Steinar Marvik, tidigare arkivarie vid det interkommunala arkivet IKA Kongsberg i Norge. Nu gällde det ett möjligt svar på ett av mysterierna med FH:s tavla: Är det Såghuset man ser i mitten av tavlan? En sådan anläggning och byggnad låg definitivt på varvsplatsen under näst intill ett helt sekel, fram till 1864 då det revs (se appendix 10, sidan 498). 

Men märkligt nog tycks Såghuset saknas på två andra illustrationer över Djurgårdswarfvet som visas i boken (se sidorna 150 och 163). Varför?

Steinar Marvik uttrycker sig så här:

Det såkalte Såghuset er et annet problem (side 498). Fra Kastellholmen kan det umulig ligge i siktelinjen mot Stora kanonslupskjulet. Men fra Beckholmen vil det få det store huset bak seg og fortøyde seilskip foran seg. Dette vil gjøre maleriet enda mer ”umulig” enn tidligere konkludert.

Det kan hende at tiden mellom skisser og maleri har bleket virkeligheten?

Men kan det verkligen ha varit så som Marvik här låter påskina, att det var från Beckholmen som FH avbildade Såghuset? Jovisst kan det stämma. FH kan ju mycket väl till sin slutprodukt ha valt en kombination med Såghuset visat från Beckholmen och Stora kanonslupskjulet från Skeppsholmen (med det senare förlagt på platsen för Stora stenskjulet, fast vinkelrätt däremot). För nu, efter ytterligare en noggrann granskning av FH:s tavla, kan det konstateras att Såghuset inte är placerat framför, utan till höger om och något bortom den avlånga byggnaden. Som Marvik nämnde kan förstås nya byggnader under perioden både ha tillkommit och försvunnit. Alternativt kan FH helt sonika valt att bara placera Såghuset bredvid Stora kanonslupskjulet. En intressant observation! 

Liksom vid fastställandet av tidpunkten för själva tavlans tillblivelse (se Marviks blogginlägg nedan, från 24 oktober), påtalas här att förändringar i bebyggelsen kan ha skett mellan de olika tillfällen då skisserna skapades, fram till när själva miniatyrakvarellen målades. För visst är det (det troliga) Såghuset man ser på FH:s tavla, bortom några förtöjda fartyg, men framför en stor, avlång byggnad (se klippet ovan). 

Marvik menar att FH kan ha befunnit sig på Beckholmen när han framställde sin skiss över Såghuset. Därifrån skulle det nämligen ha sett ut just så här. Det skulle samtidigt innebära ytterligare en observationsplats för FH – utöver de fyra eller fem som tidigare visats i boken (se sidan 435) – allt för att dra upp skisser inför den slutgiltiga kompositionen. Inte omöjligt alls. 

Jag hade tidigare varit osäker om Såghuset verkligen kunde ha varit synligt från Kastellholmen (se appendix 10, sidan 498). Men på nedanstående två kartbilder från 1836 respektive 1863, liksom på bokens alla övriga kartor över Saltsjön från mitten av 1800-talet, framgår det klart att man till och med uppe från kastellplatsen – alltså mitt på holmen – inte skulle kunnat ha missat Såghuset. Det kan omöjligen ha varit skymt! 

Ytterligare hypoteser, alternativ och synpunkter sökes

Det rödtoppiga Boningshuset

Ännu ett inlägg till bloggen från Steinar Marvik, pensionerad arkivarie vid det interkommunala arkivet IKA Kongsberg (Norge). Denna gång gällde det en möjlig lösning på gåtan gällande den starka rökutvecklingen från det rödtoppiga huset. Den emanerade från den byggnad som jag genom min forskning kunna visa vara det så kallade Boningshuset

Men nu ställde Steinar Marvik allt detta på ända genom följande utlåtande:

[…] Selve maleriet en «umulig» konstruksjon som er sammensatt av 4-6 forskjellige skisser. Disse kan ha vært laget i forskjellige tider og flere år før selve maleriet. 

Det røde huset kan dermed ha vært eldre enn kartet fra 1848. Kart fra 1836 (side 434) viser et lite hus. Om bruken er ukjent kan kanskje røyken forklares ut fra en eller annen virksomhet?

Även om reflexionen ovan inte skulle komma att spegla hur det verkligen förhöll sig, så skulle möjligheten dock ha funnits. Det hade ju tidigare, i samband med fastställandet av tidpunkten för tavlans tillkomst, kunnat konstateras att de skisser FH baserade sin akvarell på inte med nödvändighet behövde ha skapats tidigare samma år (se Marviks blogginlägg nedan, 24 oktober). De kan mycket väl ha utförts långt tidigare och dessutom under flera olika år.  

Alltså: Det har i boken visats att det tidigare faktiskt låg ett annat hus där (se appendix 9, sidan 497). Men inte heller för ett sådant alternativ har det gått att få ett klart besked om vad för slags verksamhet som möjligen kan ha bedrivits där. Så även om Steinar Marvik har helt rätt i att en annan byggnad låg på platsen – en som FH då kanske skissade – så är den verksamhet som utövades där och som gav upphov till det våldsamma rökutsläppet, ännu helt okänd. Tjärbränning på Beckholmen?

Den karta över Beckholmen från 1848 som Marvik relaterar till är säkerligen med verkligheten helt överensstämmande (se sidan 156). Den saknar helt klart en byggnad på den plats där det rödtoppiga Boningshuset strax efteråt kom att resas. Om FH:s skisser nu tillkommit något eller några år före 1848 skulle det mycket väl på platsen då ha kunnat ligga ett helt annat hus. Så hade det gjort åtminstone 1828 (se sidan 163 ff), men också 1846 (se sidan 418f). Var det kanske denna byggnad som FH skissade och senare visade på sin lilla tavla? Detta alternativ har tidigare behandlats i boken (se sidorna 418 ff) och då inte avvisats. 

Spörsmålet kvarstår: Vad var det som föranledde det kraftiga rökmolnet?

Tavlans tillkomstår – 1851?      

Enligt boken är det högst sannolikt att FH skapade sin tavla år 1851 (se sidan 173). Enligt uteslutningsmetoden var det då han hemma i sin enskildhet torde ha sammanställt ett antal tidigare utförda skisser till en enda liten bild i form av den tavla som boken avhandlar.

Denna tolkning har nu utmanats av Steinar Marvik, tidigare arkivarie vid IKA – Interkommunalt arkiv Kongsberg i Norge, som i ett tackbrev för boken påpekar några alternativa lösningar till ett par av de slutsatser som är presenterade i boken. Hans inlägg till bloggen lyder:

Bokens analyse av maleriet er spennende lesning. Men, som det også konkluderes av forfatteren, er det en ”umulig” konstruksjon som er sammensatt av 4-6 forskjellige skisser. Disse kan ha vært laget i forskjellige tider og flere år før selve maleriet.

Ifølge boken (side 126f og 142) var Fredrik von Schantz trolig på kunstakademi rundt 1845-1846 (side 480f). Det kan ha vært et perfekt tidspunkt for skissearbeid. Selve maleriet han ha vært utført flere år senere, kanskje som fritidsaktivitet mens han var til sjøs?

Vad svarar man på detta? Steinar Marviks slutsats kan mycket väl stämma. FH:s konstnärliga talang hade ju upptäckts redan i mitten av hans tonår, om vilket noteringen i matrikeln från Nicolai apologistskola vittnar (se sidan 125f). Det var i den som Fria Konstakademien står omnämnd, redan 1845.

De många skisserna till akvarellen kan sedan ha skapats vid flera olika tillfällen över åren i slutet av 1840-talet, för att långt senare ha sammanställts. Enligt Marviks alternativ behöver akvarellfärgerna inte ha plockats fram förrän långt, långt senare. Det skulle så klart även kunnat ha skett 1851, det vill säga det år som tidigare fastslagits som mest troligt.

Ytterligare hypoteser, alternativ och synpunkter efterlyses!