Visst kan det förekomma tveksamheter och även rena felaktigheter i boken. I takt med att sådana upptäcks och påpekanden därom flyter in kommer denna sida att successivt uppdateras.

Sidorna  17 och 21  –  Vad är en bark?

Bokens sida 17 visar de farkoster FH lagt in i sin miniatyrakvarell. I den tabell som följer bilden upptas de olika fartygstyper som några experter försökt identifiera. Att objekt C är en brigg står ganska klart, men då författaren missuppfattat en skrivning av Manne Dunge anges också alternativet bark. Detta var en feltolkning av vad Dunge faktiskt hade skrivit (se sidan 21, tredje meningen i fjärde stycket ”Den andra båten…”)   

Beteckningen bark som fartygstyp används nämligen för två helt olika slag av farkoster. Korrektion kommer att införas i en eventuell framtida nyupplaga av boken. De rätta definitionerna som då införs i en ny Faktaruta på sidan 21 lyder som följer:

1. Bark (båt)
Ett oegentligt namn på en typ av skeppsbåt som under mitten av 1800-talet brukades av den svenska marinen. Den var riggad med en kortare fockmast och en längre stormast och ses på FH:s tavla med saxade loggertsegel (objekt H, sidan 17). De tio barkar som än idag existerar sköts av Marinmuseum i Karlskrona och seglas bland annat av flottans officerare för både övning och i tävling.

2. Bark (fartyg)
Ett barkskepp är ett tre- eller flermastat fartyg, vars aktersta mast – mesanmasten – är gaffelriggad, medan övriga är råriggade (se text och silhuettbild, sidan 321).

Sidan 476 – Visst hette hon Sigrid

I det släktträd som visas i appendix 1 finns också FH:s gudbarn Sigrid med. Hon var ju dotter till hans storebror Alexander och dennes hustru Amalia Carolina, född Öberg. Men tryckfelsnisse har varit inne i trädet och gett flickebarnet namnet Sigfrid. Detta fornnordiska namn kan faktiskt ges till både pojkar och flickor, men i det här fallet hette hon faktiskt Sigrid.