Vädjan om hjälp

Min analys av motivet på en miniatyrakvarell från 1851 som jag en gång ärvde, resulterade i att fokus kom att hamna på ön Beckholmen, inne i Stockholms inre skärgård. I tavlans mitt (se nedan till vänster) ses en rödtimrad tvåvåningsbyggnad, ur vars skorsten en rejäl rökplym bolmar rakt upp i skyn (se förstoring till höger). Klädseln på besättningen ombord på den lilla segelskutan i mitten antyder sommarhalvår. Därför är det säkerligen inte i uppvärmningssyfte som en brasa har tänts i huset. Vad som utspelar sig där synes vara ett mysterium, varför en djupare fortsatt forskning krävs.

Det har visat sig att byggnaden som konstnären avbildade den där sommardagen 1851 var ett precis nyuppfört flerfamiljshus, benämnt Boningshuset. Men vad som utlöst den våldsamma rökutvecklingen har inte kunnat fastställas. 

Mysteriet med rökpelaren har medfört en fortsatt långvarig – och ännu resultatlös – forskning. För vilken typ av verksamhet har kunnat generera en sådan rökutveckling? 

Ansenlig tid har också ägnats studium av bostadsutvecklingen på ön. Flera nya upptäckter har framkommit, vilket medfört att öns historik till stora delar fått skrivas om. Detta har avhandlats separat i en uppsats med titeln Beckholmen – Djurgårdens inte helt okända ö (se separat flik ”Särtryck om Beckholmen” här på bloggen). Bland annat har det kunnat fastslås att den första Beckholmsbron blev rest samma år som Fredrik Hippolyte von Schantz skapade sin ovannämnda lilla tavla, nämligen 1851. Och till många experters stora förvåning har det konstaterats att Tjärmästarbostället fick sin förlängning mer än ett halvsekel tidigare än vad som ditintills hade ansetts vara fallet. 

Men orsaken till den kraftiga rökutvecklingen från Boningshuset har inte kunnat fastställas. Rökmolnen från tjärbränningen vid det gamla Djurgårdswarfvet (något till vänster om mitten på tavlan) döljer däremot i detta avseende inga hemligheter. Där pågår bottenskrapning, tjärbränning och drevning av ett kölhalat segelfartyg. 

Vad var det då som utspelade sig där uppe på Beckholmen? Vad kan det tänkas ha varit som utlöste ett sådant intensivt rökutsläpp? Elektriciteten togs inte i bruk i Stockholm förrän på 1890-talet, så bakomliggande orsak är säkert kol- eller vedeldning.  

Att rökmolnet emanerar från ett bageri eller kafferosteri kan avvisas, då inga sådana inrättningar någonsin legat på holmen. Inte heller någon smedja eller barberarstuga har existerat där. Idén att det i stället rörde sig om normalt kaffekokande avslås också. Visst, sådant gav säkerligen upphov till rökutveckling, men inte av så kraftigt slag; inte ens vid omfattande matlagning eller när annan hushållseldning krävdes, skulle ett sådant förlopp ha uppstått.

Måhända grundar sig rökmolnet i stället på konstnärens uppenbara fascination av eld och rök. Han manifesterade kanske detta med att måla dit ett ordentligt rökutsläpp, för att avspegla att någon form av industriell verksamhet förekom på platsen. Men vilken? Något fiskrökeri har inte kunnat spåras, inte heller ett tvätteri. En tvättstuga har dock legat i närheten av Boningshuset, nere vid bron, men det var först på 1890-talet. 

Men skulle inte en gemensam (men kanske ovanlig) stortvätt, en så kallad byk, orsaka en så pass kraftig rökpelare som den avbildade? Möjligtvis, men utsläppet kom i så fall knappast från Boningshusets skorsten. Snarare från en plats bortom fastigheten. Ett sådant alternativ har behandlats i boken Mannen som försvann – märkliga upptäckter i Fredrik Hippolyte von Schantz kölvatten (sidorna 462 och 465). Men nej, en sådan aktivitet ligger ändå knappast bakom den häftiga rökutvecklingen på bilden.

Under århundranden har ön Beckholmen utgjort en centralpunkt för den farliga och illaluktande hanteringen av beck och tjära. Där utfördes kvalitetsmärkning, sortering och lagring inför export av dessa betydelsefulla produkter. Men sedan Sverige år 1809 förlorat Finland, varifrån merparten av tjäran hade hämtats, hade verksamheten gradvis nedrustats och runt halvsekelsskiftet i princip nått vägs ände. Så det var förmodligen inte heller tjärbränning som gett upphov till rökutvecklingen. 

Tjärhanteringen på Beckholmen ersattes av en successivt expanderande varvsverksamhet. Behovet av ett reparationsvarv för den växande ångbåtsflottan kom väl till pass. Men varvsaktiviteterna förlades till de södra och östra delarna av ön och inte till nordsidan, där Boningshuset och samtliga övriga bostadsfastigheter var belägna.

Så vilken typ av verksamhet runt halvsekelskiftet 1850 kan ha fått det att bolma så? Det ryker inte bara häftigt. Rökmolnet tycks ha fått sin kraft och sitt omfång från en källa som verkligen utspyr rökmassor högt upp i skyn! Kan det vara så att utsläppet kommer från en annan källa, en eldstad belägen bortom Boningshuset? Alltså ingen rök ur själva skorstenen, utan från en härd, ugn eller spis lite längre bort. Svårt att urskilja på en miniatyr inte större än ett kreditkort.

Vad som visas på den lilla bilden indikerar troligtvis någon form av industriell aktivitet, med rökmoln från öppen eld med en intensiv rökutveckling. 

Men rökpelaren är och förblir ett mysterium. Fortsatt forskning måste till. 

Hjälp, vad kan det vara fråga om?