Efterlysning

I den uppsats om bostadsutvecklingen på norra Beckholmen som inom kort kommer att publiceras, men också visas på bloggen, vädjar jag om assistans. Jag behöver extern hjälp med några av mina kvarvarande egna specifika frågor rörande bebyggelsen på ön. Främst rör det problematiken kring ett bostadshus som ingen tycks ha varit medveten om att det över huvud taget existerat. Det gäller det så kallade Boningshuset, som uppsatsen i stor utsträckning handlar om. Huset revs 1894 där det låg allra högst upp i nordost mot Beckholmssundet till (i röd ellips), nordväst om Tjärmästarbostället (i blå rektangel).

Frågorna lyder:

  1. Var det 1849 eller 1850 som Boningshuset byggdes?
  2. Vad kan det vara för verksamhet som förekom i eller nära Boningshuset?
    Detta fångades upp av von Schantz på hans lilla tavla. Urlippet här ovan
    kommer från hans konstverk och året var 1851.

Det är speciellt dessa frågor som jag vill få hjälp med. Men är det så att någon också med säkerhet vet exakt vilket år Tjärmästarbostället fick sin förlängning eller om Lilla lusthuset flyttades mer än en gång, så tas uppgifterna naturligtvis emot med glädje.

Ett problem som ständigt uppstått i min forskning har varit att somliga påträffade bilder haft en kvalitet som gjort dem omöjliga för tryck på papper. Om de i stället visas digitalt här på bloggen kan de kanske ändå påvisa fakta som inget annat kan.

Som exempel visas här en bild på Boningshuset. Inte för att den besvarar spörsmålen eller avslöjar några nya fakta, med den demonstrerar hur en digital visning kan framhäva detaljer som tryckpressarna inte tycks förmå.

Tavlan är målad av Alfred M Bergström (1869–1930), akvarellist och etsare och professor vid Konstakademien i Stockholm. Den suddiga bilden nedan till vänster ingår i ett reportage i Svenska Dagbladet 21 september 1927. Till vänster ses hela tavlan, till höger ett uppförstorat urklipp som visar Tjärmästarbostället med sin utbyggda förlängning åt nordväst. I den gula rektangeln ser man litet av Boningshusets nordöstra del.

Eftersom konstnären i sin bild också fått med den senare byggnaden måste illustrationen ha tillkommit något eller några år före 1894, det år då huset revs. Trots mycket sökande har originalbilden inte gått att spåra.

För vidare instruktion och för att komma till uppsatsen klicka på sidan Särtryck om Beckholmen i menyraden högst upp på denna sida.

Falsterbo 26 juli 2022
Gerhard Schönbeck

Såghusets placering

Åter ett inlägg till bloggen från Steinar Marvik, tidigare arkivarie vid det interkommunala arkivet IKA Kongsberg i Norge. Nu gällde det ett möjligt svar på ett av mysterierna med FH:s tavla: Är det Såghuset man ser i mitten av tavlan? En sådan anläggning och byggnad låg definitivt på varvsplatsen under näst intill ett helt sekel, fram till 1864 då det revs (se appendix 10, sidan 498). 

Men märkligt nog tycks Såghuset saknas på två andra illustrationer över Djurgårdswarfvet som visas i boken (se sidorna 150 och 163). Varför?

Steinar Marvik uttrycker sig så här:

Det såkalte Såghuset er et annet problem (side 498). Fra Kastellholmen kan det umulig ligge i siktelinjen mot Stora kanonslupskjulet. Men fra Beckholmen vil det få det store huset bak seg og fortøyde seilskip foran seg. Dette vil gjøre maleriet enda mer ”umulig” enn tidligere konkludert.

Det kan hende at tiden mellom skisser og maleri har bleket virkeligheten?

Men kan det verkligen ha varit så som Marvik här låter påskina, att det var från Beckholmen som FH avbildade Såghuset? Jovisst kan det stämma. FH kan ju mycket väl till sin slutprodukt ha valt en kombination med Såghuset visat från Beckholmen och Stora kanonslupskjulet från Skeppsholmen (med det senare förlagt på platsen för Stora stenskjulet, fast vinkelrätt däremot). För nu, efter ytterligare en noggrann granskning av FH:s tavla, kan det konstateras att Såghuset inte är placerat framför, utan till höger om och något bortom den avlånga byggnaden. Som Marvik nämnde kan förstås nya byggnader under perioden både ha tillkommit och försvunnit. Alternativt kan FH helt sonika valt att bara placera Såghuset bredvid Stora kanonslupskjulet. En intressant observation! 

Liksom vid fastställandet av tidpunkten för själva tavlans tillblivelse (se Marviks blogginlägg nedan, från 24 oktober), påtalas här att förändringar i bebyggelsen kan ha skett mellan de olika tillfällen då skisserna skapades, fram till när själva miniatyrakvarellen målades. För visst är det (det troliga) Såghuset man ser på FH:s tavla, bortom några förtöjda fartyg, men framför en stor, avlång byggnad (se klippet ovan). 

Marvik menar att FH kan ha befunnit sig på Beckholmen när han framställde sin skiss över Såghuset. Därifrån skulle det nämligen ha sett ut just så här. Det skulle samtidigt innebära ytterligare en observationsplats för FH – utöver de fyra eller fem som tidigare visats i boken (se sidan 435) – allt för att dra upp skisser inför den slutgiltiga kompositionen. Inte omöjligt alls. 

Jag hade tidigare varit osäker om Såghuset verkligen kunde ha varit synligt från Kastellholmen (se appendix 10, sidan 498). Men på nedanstående två kartbilder från 1836 respektive 1863, liksom på bokens alla övriga kartor över Saltsjön från mitten av 1800-talet, framgår det klart att man till och med uppe från kastellplatsen – alltså mitt på holmen – inte skulle kunnat ha missat Såghuset. Det kan omöjligen ha varit skymt! 

Ytterligare hypoteser, alternativ och synpunkter sökes

Det rödtoppiga Boningshuset

Ännu ett inlägg till bloggen från Steinar Marvik, pensionerad arkivarie vid det interkommunala arkivet IKA Kongsberg (Norge). Denna gång gällde det en möjlig lösning på gåtan gällande den starka rökutvecklingen från det rödtoppiga huset. Den emanerade från den byggnad som jag genom min forskning kunna visa vara det så kallade Boningshuset

Men nu ställde Steinar Marvik allt detta på ända genom följande utlåtande:

[…] Selve maleriet en «umulig» konstruksjon som er sammensatt av 4-6 forskjellige skisser. Disse kan ha vært laget i forskjellige tider og flere år før selve maleriet. 

Det røde huset kan dermed ha vært eldre enn kartet fra 1848. Kart fra 1836 (side 434) viser et lite hus. Om bruken er ukjent kan kanskje røyken forklares ut fra en eller annen virksomhet?

Även om reflexionen ovan inte skulle komma att spegla hur det verkligen förhöll sig, så skulle möjligheten dock ha funnits. Det hade ju tidigare, i samband med fastställandet av tidpunkten för tavlans tillkomst, kunnat konstateras att de skisser FH baserade sin akvarell på inte med nödvändighet behövde ha skapats tidigare samma år (se Marviks blogginlägg nedan, 24 oktober). De kan mycket väl ha utförts långt tidigare och dessutom under flera olika år.  

Alltså: Det har i boken visats att det tidigare faktiskt låg ett annat hus där (se appendix 9, sidan 497). Men inte heller för ett sådant alternativ har det gått att få ett klart besked om vad för slags verksamhet som möjligen kan ha bedrivits där. Så även om Steinar Marvik har helt rätt i att en annan byggnad låg på platsen – en som FH då kanske skissade – så är den verksamhet som utövades där och som gav upphov till det våldsamma rökutsläppet, ännu helt okänd. Tjärbränning på Beckholmen?

Den karta över Beckholmen från 1848 som Marvik relaterar till är säkerligen med verkligheten helt överensstämmande (se sidan 156). Den saknar helt klart en byggnad på den plats där det rödtoppiga Boningshuset strax efteråt kom att resas. Om FH:s skisser nu tillkommit något eller några år före 1848 skulle det mycket väl på platsen då ha kunnat ligga ett helt annat hus. Så hade det gjort åtminstone 1828 (se sidan 163 ff), men också 1846 (se sidan 418f). Var det kanske denna byggnad som FH skissade och senare visade på sin lilla tavla? Detta alternativ har tidigare behandlats i boken (se sidorna 418 ff) och då inte avvisats. 

Spörsmålet kvarstår: Vad var det som föranledde det kraftiga rökmolnet?