En första recension

av min uppsats om Beckholmens bostadsutveckling dök upp i Djurgårdens hembygdsförenings medlemstidning  Djurgårdsbladet nr 4, i december 2022. Författare är tidskriftens chefredaktör Kerstin Lager, som under rubriken TRE AV BECKHOLMENS GAMLA BYGGNADSVERK skrivit följande:

”Beckholmen – Djurgårdens inte helt okända ö. Om tre gamla byggnadsverk på den norra delen av ön”. 
Uppsats av Gerhard Schönbeck, 2022. ISBN 978-91-527-4207-5.

Den miniatyrbild, inte större än ett visitkort, som 1851 målades av sjökaptenen Fredrik Hippolyte von Schantz, har förbryllat hans sentida släkting Gerhard Schönbeck.

I centrum av bilden står nämligen ett rödmålat hus med rök bolmande ur skorstenen. Huset står på Beckholmens norra kulle. Det är ett flerfamiljshus och boningshus. Men huset finns inte idag och är heller inte omnämnt i något historiskt källmaterial.

Detta leder till att Schönbeck börjar forska i Beckholmens historia. I sin uppsats fastställer Schönbeck inte bara boningshusets existens, vilket är en helt ny upptäckt, utan redovisar också nya uppgifter om det intilliggande Tjärmästarboställets nordvästra del, som är betydligt äldre än vad källorna anger. Det tredje byggnadsverk som Schönbeck funnit nya uppgifter om är Beckholmsbron, där han bevisar att den gängse uppfattningen om när den första bron byggdes inte stämmer.

Uppsatsen är som ett detektivarbete där Schönbeck hittar den ena pusselbiten efter den andra och noggrant prövar vilka slutsatser som kan dras. 

Schönbeck synar gamla kartor och målningar av Beckholmen och påträffar ett rivningsbeslut från 1894. Där nämns att boningshuset ska rivas och där anges också var det står i förhållande till andra hus, vilket för oss närmare svaret.

På en daguerrotypi, det äldsta, kända panoramafotografiet över Stockholm, står en byggnad som är snarlik boningshuset. Fotografiet är taget 1846. Men på en karta från 1848 finns inte boningshuset med. Däremot syns det på F B Österbergs pennteckning från cirka 1851, alldeles intill Tjärmästarbostället. Schönbeck kan således slutligen fastställa att boningshuset har byggts 1850 eller 1851. På samma pennteckning syns också Beckholmsbron. I sitt handkolorerade manuskript Om Djurgårds-Staden skriver F B Österberg att en gångbro uppfördes 1851. Dessförinnan fick man ropa ”Ro-båt!” när man ville komma över sundet. På vintern gick man över isen och när isen var osäker lades plankor ut. 

Vem påstod att forskning inte var spännande.

[Samtidigt utannonserades en guidad tur på Beckholmen till den 8 februari 2023].

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s