Homosexualitet – orsak till ond bråd död?

Följande inlägg har droppat in från Peo Lovén i Bara, pensionär och tidigare produktionsdirektör på tidningen Sydsvenskan.

Det är som en renodlad detektivroman. Alla ingredienser finns med. Inte minst en försvunnen kropp. Och inte vem som helst. Huvudpersonen själv. På väg till Batavia i det som numera heter Indonesien. Han försvinner nästan så långt söderut man på den tiden kunde komma utan att riskera både fartyg och manskap. Likväl försvinner Fredrik Hippolyte von Schantz där söder om Godahoppsudden. 

Vilken ironi, förresten. En tanke som smugit sig på är denna: Kan det vara så att denne enligt mångas utsago mycket vackre man (se bokens sida 439) kan ha varit det vi nuförtiden benämner gay? Han var inte gift, hade inga barn och verkar inte ha haft några kvinnoaffärer så långt man kan utläsa ur din bok, Gerhard. På den tiden, mitten av 1800-talet, sågs det knappast med blida ögon på någon med den läggningen. Det var helt enkelt både förbjudet och straffbart vad jag kunnat få fram. Med mycket kännbara straff.

Kan han ha gjort närmanden mot några underlydande besättningsmän under färden till Kapstaden eller vid det nästan två månader långa uppehållet där (se sidan 386f)? På ett skepp med enbart män?

Någon form av straff måste utmätas. Slita spö, kölhalas, tvingas klättra allra högst upp i en mast… Eller blev han helt enkelt ihjälslagen och kastad över bord? Med hela besättningens goda minne och överenskomna tystnad.

Jag bara gissar. Någonting hemskt måste trots allt ha drabbat honom känns det som. En sjukdom, en dödlig smitta?

Det borde ha funnits anteckningar om det i skeppsdagboken, men den saknas ju (se sidan 395). Och ingenting nedtecknat har återfunnits. Sedan att hans namn till och med är struket ur adelskalendern (se sidorna 10 och 396f) gör inte mysteriet mer begripligt.

Homosexualitet? Kan detta vara svaret på denna tragiska gåta: Hur och varför försvann Fredrik Hippolyte von Schantz?