Visst kan det förekomma tveksamheter och även rena felaktigheter i boken. I takt med att sådana upptäcks och påpekanden därom flyter in kommer denna sida att successivt uppdateras.
Fel om Byggmästarbostället
I ingressen här ovan påpekas det att tveksamheter och rena felaktigheter kan förekomma i mina böcker. Visst är det så. Men dessvärre gäller detta inte bara böckerna, utan det har nu också kunnat konstateras gälla denna blogg.
Byggmästarbostället är nämligen inte liktydigt med den byggnad som tidigare i mina böcker och här i bloggen benämnts ”rödtoppiga huset” och lite senare Boningshuset. Till min stora förvåning har det i stället visat sig vara Tjärmästarbostället som kom att kallas så under 1870- och 1880-talen. På den tiden brukades även uttrycket “gamla Dockmästarbostället” för denna byggnad. Ja, så sker emellanåt faktiskt till och med idag.
Under nämnda period beboddes fastigheten av olika skeppsbyggmästare som var involverade i öns varvsverksamhet för mindre fartyg. En sådan var då etablerad på den nordostliga delen av ön. Den opererade jämsides med Beckholmens betydligt större dockverksamhet, som drevs av Stockholms Grosshandelssocietet.
När, var och hur den felaktiga tolkningen av Byggmästarbostället upptäcktes kommer att behandlas i den bok som planeras utkomma i slutet av 2024.
Sidorna 17 och 21 – Vad är en bark?
Bokens sida 17 visar de farkoster FH lagt in i sin miniatyrakvarell. I den tabell som följer bilden upptas de olika fartygstyper som några experter försökt identifiera. Att objekt C är en brigg står ganska klart, men då författaren missuppfattat en skrivning av Manne Dunge anges också alternativet bark. Detta var en feltolkning av vad Dunge faktiskt hade skrivit (se sidan 21, tredje meningen i fjärde stycket ”Den andra båten…”)
Beteckningen bark som fartygstyp används nämligen för två helt olika slag av farkoster. Korrektion kommer att införas i en eventuell framtida nyupplaga av boken. De rätta definitionerna som då införs i en ny Faktaruta på sidan 21 lyder som följer:
1. Bark (båt)
Ett oegentligt namn på en typ av skeppsbåt som under mitten av 1800-talet brukades av den svenska marinen. Den var riggad med en kortare fockmast och en längre stormast och ses på FH:s tavla med saxade loggertsegel (objekt H, sidan 17). De tio barkar som än idag existerar sköts av Marinmuseum i Karlskrona och seglas bland annat av flottans officerare för både övning och i tävling.
2. Bark (fartyg)
Ett barkskepp är ett tre- eller flermastat fartyg, vars aktersta mast – mesanmasten – är gaffelriggad, medan övriga är råriggade (se text och silhuettbild, sidan 321).
Sidan 476 – Visst hette hon Sigrid
I det släktträd som visas i appendix 1 finns också FH:s gudbarn Sigrid med. Hon var ju dotter till hans storebror Alexander och dennes hustru Amalia Carolina, född Öberg. Men tryckfelsnisse har varit inne i trädet och gett flickebarnet namnet Sigfrid. Detta fornnordiska namn kan faktiskt ges till både pojkar och flickor, men i det här fallet hette hon faktiskt Sigrid.
