Som svar på blogginlägget om Öresundstullen från den 12 oktober (samt kommentaren den 16 oktober) – se nedan – följer här ett inlägg från Bo Jershed, sjöfartshistorisk skribent och webbredaktör:
[…] tar upp det här med Öresundstullen och saknade fartygsnamn. Ja, det är många som undrar och jag har också fått den frågan.
Den mest troliga förklaringen är väl att namnet inte bedömdes som relevant av tullen. Det var ju den namngivna skepparen som skulle betala och det gjorde han ju antingen från sin skeppskassa eller med hjälp av sin agent i Helsingör. Sedan fanns det ju också i dagstidningarna (åtminstone på senare tid) rapporter om Öresundspassager och i dessa rapporter angavs både fartyget, skepparen, last och varifrån/varthän. Skulle tro att dessa rapporter kom från någon av agenterna eller rent av från vicekonsuln där.
Ett sätt att få reda på fartygsnamnen är att samköra Öresundstullen med fribrevsregistret.
Liknande synpunkter har också framförts av specialister vid universitet i Groningen som arbetat med de danska arkiven och som framlagt samma argument som vara det mest sannolika. Därmed får Bos ord sätta streck i debatten.
Öresundstullen – bara ett litet tillägg
Frågan om huruvida gods på svenska fartyg tullbelades under hela Øresundstoldens existens har redan besvarats i detta inlägg. Men ett litet och ganska lustigt påpekande om förhandlingarna med den danska staten vill jag inte undanhålla bloggläsarna. Det har kommit från Bo Jershed i tillägg till hans tidigare inlägg och lyder så här:
[…] Det är ju förresten märkligt att Bernadotte inte lyckades krypa ur Öresundstullen vid freden i Kiel 1814. Men det var naturligtvis en hel del ”wheeling and dealing” där vid förhandlingsbordet och Bernadottes stora mål var ju att kapa åt sig Norge.
GillaGilla