Öresundstullen – tullfrihet för svenska fartyg?

Lennart Blom i Nässjö har ställt en fråga till bloggen huruvida tullfrihet kan ha gällt svenska handelsfartyg som passerade Öresund. Enligt det material han själv fått fram vid sin forskning om en gammal släkting som var sjöman hade avgift alltid fått erläggas vid tullstationen i Helsingör. Detta gällde passager under 1820-talet och påföljande decennium.  

Nu hade han emellertid hört att tullfrihet kan ha gällt för fartyg i den svenska handelsflottan, åtminstone under vissa perioder. Var det så?

Vid min egen genomgång av FH:s resor ut i världen hade det framkommit att samtliga dennes fartyg också belagts med tullavgifter i Helsingör – fram till 1857. När han i juli det året passerade Sundet norrut med ”Pollux” på väg mot Spanien var det första gången man inte behövde lägga till för tullklarering (se bokens sida 358). Den 1 april hade nämligen de så kallade Öresundstraktaten slutits, där Danmark åtog sig att helt avveckla Öresundstullen (se sidorna 78 och 317). 

Faktum är att befrielse från tullavgift – ursprungligen uttagen endast för själva fartygspassagen – för gods på svenska kölar har rått under större delen av Øresundstoldens existens, alltsedan dess introduktion så långt tillbaka i tiden som 1429. 

Skåne var då sedan århundraden en integrerad del av Konungariket Danmark. Därmed betraktades så klart Öresund som ett danskt innanhav. Så anledningen till att just svenska fartyg åtnjöt tullfrihet vid gång genom Sundet var därför en annan. Det var i stället Kalmarunionen, som både Sverige och Danmark ingick i, som hade påbjudit detta. Men också efter det att Sverige lämnat unionen 1523, så fortsatte tullfriheten för svenska fartyg med last till och från Sverige.

Tulltvister har till och med bidragit till krig mellan Sverige och Danmark, men – med vissa undantag – kom svenska fartyg ändå fortsatt att åtnjuta tullfrihet under mycket lång tid. Märkligt nog förstärktes detta betydligt efter freden i Roskilde 1658, då Skåne tillföll Sverige.

Men Stora nordiska kriget var vad som satte punkt för den svenska tullfriheten. Fredsvillkoren i Fredriksborg 1720 stipulerade nämligen att svensk tullplikt skulle gälla vid genomfart i såväl Bälten som Öresund. Detta trots att den östra kustremsan av Öresund då faktiskt hade varit svenskt territorium i över ett halvt sekel. Den ekonomiska belastning som tullen kom att utgöra blev sedan ett incitament till att söka alternativ. Det var då tanken på byggandet av Göta kanal väcktes. 

Helsingörs redd. Akvarell av Jens Bang, 1793

Det var alltså först från 1720 som allt gods fört på svenska kölar genom Öresund tullbelades. Sedan fortgick detta fram till Öresundstullens formella upphörande 1857.

En reaktion på ”Öresundstullen – tullfrihet för svenska fartyg?

  1. Gerhard 16 oktober, 2021 / 18:19

    Öresundstullen – varför var inga fartygsnamn registrerade?

    Ett mycket märkligt faktum är att tulldeklarationerna från Øresundstoldens 360-åriga historia helt utesluter namn på de fartyg som medförde tullpliktigt gods (se boken, sidan 78). Det rör sig här om inte mindre än 1,7 miljoner poster, för både norr- och södergående passager.

    Förutom namnet på kaptenen och dennes hemort innehåller varje upplägg i räkenskaperna endast uppgifter om varifrån man avseglat, destinationshamn, varukomposition och tullavgifter. Alltså varken namn på själva fartyget eller vilken fartygstyp det gällde.

    Ett enda undantag finns, men det berörde enbart svenska fartyg åren runt 1709. Då registrerades nämligen både befälhavarnas och fartygens namn. Å andra sidan noterades ingenting om vilken last som fördes, eftersom den då var tullfri.

    Detta är vad som framkommit av all den litteratur som genomgåtts, liksom av frågor ställda till forskare i både Danmark och Nederländerna.

    Vad kan nu detta ha berott på? Borde inte identifikationsprocessen ha underlättats om även fartygsnamnen noterades – speciellt vid upprepade passager? Så var det ju i Lloyd’s List Indexes, det enorma register som försäkringsmarknaden i London samtidigt förde (se faktaruta, sidan 236 i boken).

    Namnbyten på fartyg förekom så klart också förr i tiden, speciellt när objekten bytte ägare. Emellanåt skedde även ombyggnad av fartyg, ibland till och med innebärande en förändring av fartygstyp. Sådana här ändrade sakförhållanden underlättade definitivt inte en identifiering, varför Öresundstullen helt sonika avstod från att registrera fartygsnamn. Men detta är förstås bara en ren spekulation.

    Kanske vet läsarna av denna blogg den verkliga orsaken till varför fartygsnamnen undanhölls.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s